Jag hoppas verkligen att du inte har läst artikeln om Fång i Ridsport nr:7 (utkom 27/5-2022) för den måste vara baserad på hörsägen från medeltiden och vi kan mycket bättre än så idag.
1a. Han skriver att 10-15% av alla hästar får fång varje år.
1b. Jag säger att hälften av alla hästar med fångdiagnos jag fick åka ut till i våras hade inte alls fång. De hade ont i hovarna men visade inga sjukdomstecken och vare sig hade eller fick fångtecken i hovarna. Fång är ett sjukdomskomplex som drabbar kroppen och hästar som har drabbats av ser sjuka ut. Om fånghästar får någon deformation av hovarna beror till 100% på vilken form de hade innan de drabbades. En naturlig hov i perfekt balans deformeras inte medan en hov med t.ex. för långa tår kan bli kraftigt deformerad (det spelar ingen roll om den är skodd eller barfota).
2a. Han säger att ingen häst som har haft fång blir någonsin lika stark i hovarna igen.
2b. Jag säger att med rätt rehabiliteringsverkning blir hoven precis lika stark igen så snart hovkapseln har återtagigt sin naturliga form. Detta kan ta upp till två hela ”hovcykler” om hoven blivit extremt deformerad vid fångtillfället. En bara lite deformerad hov kan vara återställd efter en hovcykel. Om verkningen görs helt rätt växer ny vävnad ut på det naturliga sättet direkt efter verkningen och blir därmed lika stark som ny tillväxt skulle ha blivit även om hästen inte hade drabbats av fång. Detta beroende på att då all vävnad är utbytt mot ny finns inga gamla dåliga rester kvar och hoven ”är som ny”.
En perfekt hov kan återfå sin naturliga styrka så snart den akuta fångfasen är över. ”Ankarcellerna” som håller fast lamellerna vid varandra på samma sätt som du kan hålla handen runt en ledstång och antingen låta handen glida på den eller ta ett fast tag (om du skulle tappa balansen) men det går bara så länge du fortfarande har kontakt med ledstången. Om den andra lamellen inte har flyttat sig mer än naturligt så griper ankarcellen fast igen i ett nytt ”handtag” (detta kan ske även om ankarcellen har stått öppen längre) men om hovväggen har tryckts bort så når den inte till det nya handtaget och tappar därmed greppet och hovväggen blir lös.
3a. Han säger att allmänt sett utgör fång ett av de största hoten mot våra hästar idag.
3b. Jag säger sjukdomen fång (i kroppen) kan efter upprepade attacker göra hästen överkänslig men biverkningen i hovarna är lätt rehabiliterbar på villkor att man gör rätt och börjar i rimlig tid efter fångattacken (inom 2 år men lättare ju tidigare man börjar). Om det går för lång tid utan rehabilitering så ”glömmer” hoven bort sin naturliga form och ”jobbar inte mot det korrekta målet” vilket gör rehabiliteringen mycket svårare eller till och med omöjlig.
4a. Han säger att hovkapseln är relativt hård och oflexibel.
4b. Jag säger att hovkapseln är förhållandevis lätt deformerbar (se sidan om hovmekanism) och inte hårdare än att den på en Arab går att böja med bara händerna.
5a. Han säger att det är läderhuden som skapar hornet (läderhuden är den vävnad som sitter närmast innanför hornväggen).
5b. Jag säger att läderhuden, eller kötthoven som den brukar kallas, är den blodfyllda vävnad som är placerad mellan lamellerna och hovbenet. Man skulle alltså kunna säga att sulläderhuden är den vävnad som håller fast hovväggen vid hovbenet. På mina fotografier syns det tydligt att bara en mindre del av hornväggen skapas från läderhuden (för att hovväggen inte ska bli för tunn längst ner där omkretsen är större) och resten skapas vid kronranden och skjuts nedåt (som våra naglar) för att det ska finnas något att nöta på nere vid marken.