Nästan alla hästar lider mer eller mindre av strålröta. Jag har till och med sett det hos Mustanger i Nevadaöknen.
”Strålen”, som egentligen borde kallas för ”trampdynan” som motsvarande organ heter på alla andra djur, är den skyddande sulan för ”elastiska putan” som enklast kan liknas vid en stötupptagande ”gummiboll” vars huvuduppgift är att skapa hovmekanism när den tycks ner mot marken (mer om hovmekanism kommer under en egen rubrik). Strålen är alltså gjord för att tryckas ner mot marken av elastiska putan när hoven blir viktbärande. Om strålen inte trycks hårt mot marken så kan elastiska putan inte göra sitt jobb och hovmekanismen uteblir.
För att tåla att vid varje steg tryckas hårt ner mot marken (oberoende av underlag) så måste strålen naturligtvis vara frisk och väldigt tuff i sitt material. En frisk stråle ska se ut som en trampdyna på andra djur (t.ex. bakre tramdynan på en hund), dvs vara slät i materialet och inte ha någon ”mittstrålfåra” som är djupare än en liten svacka. En mittstrålfåra som du inte kan se botten i har ingen botten och kan därför inte skydda de ömtåliga inre delarna av hoven mot grus och vassa stenar.
Strålrötan består av två komponenter:
1. Först kommer ett svampangrepp. Bland dessa svampar har man identifierat ”Candida” som kommer från hästen mattsmältningssystem och har spridit sig med blodet ut i hela kroppen när den blev övergödd av att hästen åt mer socker än den förbrände. (Exakt samma sak gäller för människor). Hos hästarna kommer sockret från gräs och hö och hos människorna från säd och sötsaker. Svampen är alltså naturlig och kroppens immunförsvar ska se till att svampen inte får grepp utanför matsmältningssystemet men för att hovens immunförsvar ska fungera så måste blodcirkulationen fungera och för att blodcirkulationen i hoven ska fungera så måste hovmekanismen fungera, och för att hovmekanismen ska fungera så måste strålen tryckas mot marken varje gång hoven belastas. Svampangreppet är torrt och har en något ”nötaktig” lukt.
2. När svampangreppet har dödat celler i strålen angrips de av den helt vanliga nedbrytningsbakterien som finns överallt i naturen. Den ska bryta ner allt dött som finns i naturen men den kan inte göra någon skada på levande celler. Bakterieangreppet är kladdigt och luktar ruttet. Även här spelar immunförsvaret en avgöran roll så bästa försvaret mot strålröta är en väl fungerande hovmekanism.
Vanligaste orsaken till strålröta är att strålen inte har tryckts tillräckligt hårt mot marken när hoven har belastats och att hovmekanism/blodcirkulation/immunförsvar därmed har försämrats. Den vanligaste orsaken till detta är att strålen har lyfts upp från marken av för höga trakter och/eller järnskor. Här är problemet att om strålen infekteras, och därmed förlorar sin skyddande förmåga, så höjer hoven trakterna (genom att göra sulan i hovens bakre del tjockare) för att lyfta de irriterade nerverna i skydd från den elaka marken.
Förruttnelsebakterierna är inte lika vanliga i torr miljö men för svampen spelar fuktigheten ingen roll eftersom den ändå kommer med blodet där den får både näring (socker) och vätska (blod).
Bästa skyddet mot strålröta är låga trakter och mycket motion.
Behandlar mot strålröta gör man genom att ändra levnadsmiljön för svampen och bakteriena. Dessa kan anpassa sig till att leva i nästan vilken miljö som helst men genom att frekvent ändra miljön kan man göra det svårt för dem.
Detta görs billigast genom att man gnuggar strålen i äppelcidervinäger (som är surt) med en tandborste dagligen i en vecka och sedan dagligen i en blandning av bikarbonat och vatten (som är alkaliskt), och sedan med något surt en vecka igen osv. till botten på mittstrålfåran inte inte längre känns svampig när du trycker i den med hovkratsen. De flesta preparat mot strålröta du kan köpa i handeln fungerar men inget fungerar någon längre tid.
Läkning av skador från strålröta kan naturligtvis bara kroppen själv göra men för att stimulera läkningen så är det låga trakter och mycket motion som gäller. Om strålen är i så dåligt skick (förkrympt och trasig) att en traktsänkning inte skulle ge den markkontakt så kan man använda boots med strålsulor under ett dagligt träningspass för att aktivera strålen.
När strålrötan ger upp så kommer hoven att döda/exfoliera bort sula i hovens bakre del för att sänka trakterna igen. När sulan mjölar bort när du skrapar den med hovkratsen måste hovväggar verkas ner till den levande sulans nivå.
Helt friska strålar är så ovanliga att när min favoritveterinär, med 27 års erfarenhet som hästveterinär, skulle besiktiga en häst jag skulle sälja så utbrast han ”jag har aldrig sett sådana här strålar, men det syns ju tydligt att det är så här de ska se ut”.
